Se, julens stjärna strålar klar
i tysta vinterkvällen;
vår ungdoms fröjd du ständigt var,
när du från himlapellen
ditt sken spred över land och stad
att göra mänskan god och glad.
Lys, stjärna, lys och bringa fröjd
till jordens barn från himlens höjd!
Lys, stjärna lys!

I ålderdomens sena höst,
när livets timmar dala,
du julens stjärna, ger oss tröst,
du kan om lyckan tala.
Ack skänk oss jordefrid och ro,
Lys, stjärna, lys och bringa fröjd
till jordens barn från himlens höjd!
Lys, stjärna lys! Weihnachtslied von Hugo Alfén
(Text: Knut Nyblom)

Sieh, der Stern der Weihnacht strahlet hell
am stillen Winterabend;
unserer Jugend Freude du immer warst,
wenn du vom Himmelsgewölbe
deinen Schein verbreitest’ über Land und Stadt
um die Menschen gütig und glücklich zu machen.
Leuchte, Stern, leuchte und bringe Freude
den Kindern der Erde von des Himmels Höhe!
Leuchte, Stern, leuchte!

Im späten Herbst des Alters,
wenn sich des Lebens Stunden neigen,
du Stern der Weihnacht, gib uns Trost,
du vom Glück sprechen kannst.
Ach, schenk’ uns Frieden auf Erden und Ruhe,
Leuchte, Stern, leuchte und bringe Freude
den Kindern der Erde von des Himmels Höhe!
Leuchte, Stern, leuchte!